September-07

17/9
For in till stan i förmiddags, jag hade kommit på att i lördags var sista dagen det var hundförbud på Ringsegård och att hundarna säkerligen skulle uppskatta ett besök där tillsammans med lejonen.

Samtidigt som vi kom dit anlände två ryttare med hästar, inte bara vi hade kommit på att nu var det fritt fram på den här stranden igen.

De drog iväg i galopp så fort de kommit nedanför dynorna så det var fritt fram för hoffar och lejon.

Inte något så långt ögat kunde nå... livet leker.

Många snäckor av olika slag var uppspolade på stranden.

Snacka om att hundarna var lyckliga, de betedde sig som kalvar på grönbete.

Det var till och med fart på Elli, hon brukar oftast gå och pillimasa för sig själv men i dag var det värt besväret att röra lite på sig tydligen.

Hela stranden ledig.

Alice och Inez lekte precis som lejonen, matten myser när hon ser det. Visst dom blir blöta och sandiga men vad gör det när man ser hur bra dom mår.

Spår efter de som drog iväg före oss.

Lejonspåret ser lite annorlunda ut.

Massor av sådana här var också uppspolade.

Bastuholmen brydde vi oss inte om i dag, det var alldeles för högt vatten, vi hade inte kommit dit torrskodda.

Sedvanlig fågeljakt.

Hundrumpor det stänker om.

Här är det teamwork som gäller.

Ska jag vara ärlig så njöt jag lika mycket som hundarna, det här är ett ställe vi ofta återkommer till. 

Det låter bra tycker både Alice och Inez.

Slutligen fick vi avbryta leken... det är som sagt fler som gillar att vara här.

12/9
I dag hade jag tid hos sjukgymnasten igen och for sedan till Gullis, hon blev lite snopen för enligt henne hade jag inte talat om att jag skulle in. Jag själv är helt säker på att jag sagt det men vem av oss som har rätt låter jag vara osagt, vi börjar få lite dåligt minne båda två.

Vi åkte och tränade på klubben och hur det gick går som vanligt att läsa i träningsdagböckerna. Efter träningen släpptes de fyra lösa på planen för lite lek och bus, Alice hittade en intressant pinne som hon demolerade.

Inez var i rulltagen och Sanni undrar om hon inte är riktigt klok.

Hon vill att Inez ska leka med henne i stället och tjatar och tjatar... till slut tänder Inez till och Sanni har fått som hon vill... en jaktlek.

Det här är en ovanlig syn och jag njuter av den, Inez och Alice lekar brottningslekar, det har jag faktiskt sett att dom gör i trädgården men aldrig när det finns stora ytor att rusa på. Det går att släppa ihop dom men jag släpper alltid Alice först så hon får rusa av sig, när sedan Inez kommer lös är det inte samma vilda energi som leder till tacklingar. Kommer dom upp i varv och börjar som tidigare bryter jag leken, jag vill inte att någon av dom ska skadas som Alice gjorde tidigare.

Efter middagen tog vi en promenad på stan med hundarna, det hör inte till vanligheterna efter som vi själva inte är några direkta stadsbönor. Först tog vi en sväng med Alice och Sanni, därefter bytte vi hundar och gjorde samma runda med Elli och Inez. Promenaden gick förbi pojkarnas affär och i den ville nog både Alice och Inez praoa i, det luktade väldigt gott därinne och Inez trodde det var självservering.

Efter promenaden for jag hem, det kändes i ryggen som vanligt efter besöket hos sjukgymnasten, jag hade tänkt gå lite med trimmern och fixa kanterna men det får nog anstå någon dag till.

Den här bilden tog jag i går när Gullis och jag gick över fälten, lite sommaraktigt lyser några maskrosor fortfarande.

Fast renfanan verka ha gett upp, flugorna är väl kamouflerade.

5/9
For in till stan i morse, hade tid hos sjukgymnasten, efteråt åkte jag till Gullis och lejonen. Innan vi rastade hundarna for vi till en trädgårdshandel för att köpa växter till min trädgård och när vi sedan skulle rasta hundarna bestämde vi oss för att ta en promenad utmed Ätran inne i stan. Det är inte roligt att gå spå samma ställen jämt och ständigt.

Vi parkerade bilarna ungefär där roddklubben har sin lokal, änderna på bryggan blev skrämda och hoppade i, hundarna hade gärna följt deras exempel.

Vi gick på gångstigen under gamla E4:an och fortsatte mot kraftverket, den här bron tänkte vi gå över, det har vi ännu aldrig gjort med de små.

Vid kraftverket finns en laxtrappa, hur fasen fiskarna vet vilken väg de ska ta är för mig en gåta men dom kommer över till andra sidan.

Alice gick ungefär som vanligt men Inez hukade och tyckte det var väldigt obehagligt.

På andra sidan Ätran fortsatte vi gångstigen fram till Laxbron, här står det fullt med fiskare på laxpremiären men i dag var det folktomt. Vi beslöt att gå över bron.

Fast först måste man ju krångla sig igenom gångkrysset med hundarna.

Inte det lättaste om jag ska vara ärlig, de ville gärna smita under tvärslåna. 

Var det inte den ena hunden så var det den andra som smet fel.

Inte lätt, dessutom fanns inget broräcke på den ena sidan, hundskrället hade lätt kunnat plumsa i. Att gå över gick bra, Inez till vänster med räcke på sin sida klarade det bättre än Alice, hon tyckte inte om att gå över den här bron.

När vi nu har bestämt oss för att gå över broar passar vi på att ta allihopa, även den lilla över ett dike.

Fina blommor växte på andra sidan, bina samlar tydligen fortfarande nektar.

Hemma igen planterade jag de två nya blåbärsplantorna, nu vore det väl själva tusan om inte Erlandsson ser dom när han klipper gräset.

De gamla stackars överkörda satte jag i pallkragen, kanske, kanske de tar sig. 

Det här är en Bockabinda, Gullis säger att den är fin och växer fort, jag har nog aldrig sett en sådan men jag får väl lita på hennes ord. Den satte jag på utsidan av staketet så den kan klättra och ge lite insynsskydd, ännu ser den inte mycket ut för världen.

På andra sidan satte jag Vildvin, liten ännu men den kommer säkert växa till sig och klättra över till andra sidan.

Kärleksörten som varit blek och tråkig börjar övergå i rött, innan snön kommer är den alldeles mörkröd.

En blomma jag hittade i ett av stenrösen jag lagt över stubbrötter.

Det har varit marodörer i min trädgård under natten, flera av björnbärskvistarna är avbrutna, alla kålplantor söndertuggade och likaså en pion. Jag misstänker starkt grannens får som aldrig någonsin kan hålla sig innanför stängslet.

Men de flesta björnbären sitter kvar, kanske dags att plocka in lite och göra pannakotta. Gott! 

Så min fina klematis som fortfarande blommar, den har vuxit sig långt upp i det japanska körsbärsträdet.

På altanen står en massa kvistar murgröna jag fått av Gull-Marie, de ska få stå i vatten ett tag och få rötter, sedan ska jag sätta dom på utsidan av planket. De kommer täcka fullständigt och bli jättefint.

3/9
Än är inte hösten här, dagen i dag bjöd på strålande solsken men när solen gick i moln kände man att det i alla fall är sensommar.

Alice är frisk igen och matten blir så glad när hon ser hur lycklig gullhönan är ute på fältet.

Inez är alltid lycklig, kanske lite extra i dag eftersom vi har lejonen och deras matte på besök.

Sommarens blommor är ersatta av höstfägring.

Alice och Inez bryr sig inte om blommor, de tycker det är viktigast att flänga runt.

Fyra långtungor i gröngräset.

Allra som godaste vänner i vått och torrt.

Min alldeles nya altan invigdes i dag av både fyrbenta och tvåbenta. Det går utmärkt att sitta här och lösa korsord. 

Efter middagen gick vi ner till Ätran, hundarna rusar före, Elli blir lite efter men hon gasar på rejält när hon kommer på vart vi ska.

Hundarna rusar ner till vattnet, är man vid Ätran ska man bada... Basta!

Fast det är bara dom små som simmar, vi kastar inga pinnar i dag till Ellis stora förtret.

Det var fint vid vår speciella strandsnutt men det blåste kraftig så vi stannade inte så länge.

Hemvägen tog vi över fältet, det bjuder på härliga blaffor efter korna. Även om det inte riktigt är höst ännu så njuter matten enormt av att sommarvärmen inte är kvar.