14/11
Lydnad.

Inez var väl inte riktigt med på träningen i dag, hon ville men kunde inte koncentrera sig fullt ut. Hon betedde sig ungefär som hon gjorde för ett par veckor sedan.

Ingenting att hänga upp sig på, det är bara att bita ihop och komma igen.

12/11
Fältspår.

Ett riktigt appellspår längd- och utseendemässigt men med en extra pinne på sista sträckan.

Inez är ivrig och tar spåret direkt, hon har alldeles lagom tempo, varken för slött eller för slarvigt. Hon hittar första apporten som hon stannar vid och när jag säger "Apport!" tar hon upp den och jag är snabb att ta emot. Vinkeln gör hon en liten snurr i, mindre än vanligt, därefter spårar hon vidare, stannar och tar upp en apport. Matten tjuter berömmande men när jag kommer fram visar det sig att hon lyft upp ett ben som ligger en meter efter apportpinnen. Det löser jag genom att ställa mig på benet, jag säger ingenting utan Inez letar själv på apportpinnen som jag ber henne apportera. Godisbelöning! Innan hon får fortsätta spåra går jag fram några meter så hon inte ska känna benbiten igen, Inez fortsätter som vanligt och tar nästa vinkel utan att snurra. Den tredje och den sista långa pinnen stannar hon vid och tar upp när jag ber henne.

Duktig tycker jag hon varit, att det ligger smaskiga ben mitt i spåret kan väl inte Inez hjälpa. Det jag är så nöjd med är att hon fortsatte utan att envisas om benet. Klart hon ska ha sin kattmatsbelöning!

9/11
Fältspår och lydnad.

Jag har lagt ett typ appellspår, tre korta och en lång pinne. Fältet är inte så brett så "benen" på spåret är inte fullt 100 meter men det har jag kompenserat med att mittsträckan är längre plus en extra vinkel mot slutapporten.

På väg mot spåret låter jag Inez inte fara hur hon vill, jag ser till att hon håller sig hos mig utan att dra i kopplet. Det klarar hon bra så länge vi inte har Alice med oss.

Påsläppet går utan svårigheter, Inez vet vad som väntas av henne och hittar spårkärnan direkt och spårar fram till första apporten, den stannar hon vid och lyfter faktiskt upp den när jag säger "Apport!".

Lite snurrande vid vinkeln som vanligt men hon löser det själv och spårar vidare till nästa pinne. Samma procedur, hon lyfter den inte och jag kommenderar henne att ta upp den... först då får hon belöningen.

Vid sista vinkeln snurrar hon som vanligt, hon har lite problem att ta vinklarna rätt men löser uppgiften själv och spårar vidare till apporten.

Sista vinkeln går något bättre än de två tidigare och hon letar sig fram till den långa slutpinnen.

Inez får sin slutbelöning, jag är ganska nöjd eftersom hon för första gången på länge koncentrerade sig på spåret, inget flamsande eller bökande i sorkhål. Att hon blir tveksam i vinklarna vet jag inte hur jag ska lösa men jag kommer säkert på det så småningom, klart framsteg med pinnarna i spåret har det blivit i alla fall. "Hormonhönan" är borta i alla fall och det gläder mig mycket.

Efter ett par timmars vila for vi till fotbollsplanen för att träna lydnad, första gången med grusunderlag för Inez, det bekom henne inte det minsta.

Inez tror att jag har godis i vänsterhanden, det syns klart och tydligt här vid helomvändningen men faktum är att jag har inte godis i någon hand, högerhanden innehåller bara klickern. Det går inte att ha godis i handen när man tränar Inez, hon låser sig fullständigt då.

Inez är duktigare än sin mor på fjärrdirigeringen, hon rycker upp sig till sättandet så bakändan stannar kvar på samma ställe.

Läggandet är inte så tokigt det heller, inte går det fort men hon vet vad jag vill att hon ska göra och gör det.

Stillasittande apportering gick riktigt bra i dag, hon höll fast den utan att släppa. När jag klickar berömmande släpper hon för att få godisbelöning, jag ska ändra till att klicka när jag tagit emot den.

Provade även i dag att kasta apportbocken, Inez rusar gärna ut och hämtar den.

Hon tar upp den och rusar mot mig, jag ropar berömmande och möter upp henne, tar bocken framifrån... avslutet får bli en senare fråga.

Jag höll inte på så länge eftersom vi redan spårat på förmiddagen, det var första gången vi gjorde båda delarna med de små och man får ta det lite försiktigt i början. Arbetsglädjen var det i alla fall inget fel på, matten är nöjd med "lillhönans" jobb i dag.

3/11
Lydnad på klubben.

Genomgång av ettans moment, fortfarande utan större krav naturligtvis. Träningsglädjen vill vi ju behålla.

Det är så roligt att Inez vill jobba igen, fria följet gick riktigt bra.

Jag blev glad när jag såg den här bilden, vid helomvändningen är hon helt och fullt med. Matten gör visserligen en liten lockande rörelse med handen... men ändå.

Sitt stanna kvar med inkallningen fungerade finfint i dag, två gånger. Inget tjyvande alls.

Ingången jobbar vi stenhårt på, en hjälpande handrörelse behövs för att hon ska hamna rätt. Mer och mer börjar hon förstå vad "Fot!" betyder.

Ställandet under gång, det gäller att vara snabb med belöningen. Vid minsta tendens att hon ska sätta sig backar jag bakåt så hon står när godiset kommer.

Apporteringen som den ska vara i ettan efter nyår. Fem sekunder ska väl inte vara så svårt att få in.

Appellens apportering kommer, vad jag i alla fall vet, vara samma som förut, dags att börja träna hämtandet av bocken. Jag håller henne i halsbandet under tiden jag kastar träbiten, innan den landat släpper jag henne och säger "Apport!"

Inez rusar ut mot apporten och matten står på helspänn... ska hon ta den?

Jajamensann! Matten tjuter beröm och vänder helt om och springer bort och Inezen kommer efter med bocken i munnen. Efter en liten bit vänder matten helt om, möter upp och tar apportbocken. Så duktig hon var vid första försöket... det renderade i att hon fick springa till bänken och hämta godis hos Gullis.

Att hoppa över hindret är inga som helst problem för en hoppawart. Här är det ingången vi lägger vikt vid.

Det var skojigt att träna med Inez i dag, jag har fått tillbaka den hund jag hade för ett par månader sedan. Samarbetsvillig och intresserad. Kul.