21/5 Ett appellspår på ett nyslaget fält, en extra pinne på sista sträckan. Inez började bra, Sannis spår låg strax bredvid och hon vindade in det flera gånger men fortsatte i sitt eget. Första pinnen kände hon och hon fick söka ett tag innan hon fick tag i den och till min stora glädje lyfter hon upp den, tyvärr tappar hon den innan jag kommer fram men hon vet nu att dom är viktiga för mig.  Första vinkeln gick bra och även andra apporten och sträckan fram till sista vinkeln, där ville hon ut på andra fältet så jag stoppade henne. Linan hade trasslat in sig i både fram- och bakben så jag trasslade upp henne och därefter tog det stopp i skallen för Inez. Hon hade fullständigt glömt vad hon skulle göra utan letade sork och nosade på en massa oväsentligheter. Jäkla hund!    Detta betydde att jag blev något förgrymmad och kastade in hunden i bilen utan belöning. Selen hon hade på sig tänker jag aldrig mer använda utan i det snaraste sy en nomisele. 29/5 Lydnad på klubben. Vi fortsätter traggla med targetpinnen, Inez är lite disträ men om jag inte tar för stort avstånd hittar hon rätt. Lite svårt att skicka med handtecken, hon tror att jag har godis i handen och låser sig på den. Lite fritt följ som gick bra, ställande och läggande inget att orda om hon är kvar på samma nivå. Att hoppa på kommando gick bra i dag, Inez är som en gummiboll, hon studsar rakt upp, hon satte sig fint på andra sidan efter mina direktiv och hoppade därefter tillbaka. Tendens att hamna snett på andra sidan hindret har hon precis som sin mor. Får nog flytta hindret åt den här damen med. Någon större energi låg det inte i träningen, både matten och hundarna tyckte det var varmt... mest matten tror jag faktiskt. 25/5 Lydnad på klubben. Ett träningspass tillsammans med Gullis och lejonen, Inez var på hugget och gjorde riktigt bra ifrån sig. Att springa till rutan mot en targetpinne går riktigt bra, jag tar fortfarande inte så långt avstånd, hon är lite disträ och glömmer bort vad hon skulle göra om det dröjer för länge. Riktigt nöjd med linförigheten och kontakten, fortfarande får jag hjälpa henne ibland vid halterna men det går bättre och bättre. Framförgående med hjälp av två bollar som jag hade till Zsa-Zsa fungerar även på Inez. Läggandet går inte bra, jag har fastnat med det momentet. Tipset jag fick på lägret fungerar inte så jag får fortsätta att traggla som tidigare. Riktigt duktig att hålla apportbocken har hon i alla fall blivit, även att inte ta den förrän kommandot kommer. Att lämna mig och hoppa på kommando är lite svårt, Inez sitter som ett frågetecken.  Kastar jag en boll hoppar hon men hon kan lika gärna gå bredvid. Det är något vi får jobba med. Ställandet måste jag stoppa henne med handen men hon står bra kvar tills jag ger henne lov att sätta sig. Det var varmt i dag och jag märkte att Inez blev trött även fast jag bara gjorde två moment i taget, fast skojigt tror jag fortfarande att hon tycker det är. 14/5 Fältspår. Ett vanligt appellspår med vänstervinklar och en extra pinne på sista sträckan. Inez är jätteladdad, går rakt ut men slår en lov för att känna att hon är rätt, vinden kommer framifrån och jag ser tydligt på henne när hon hittar spåret. Inez är en värdig arvtagare till Zsa-Zsa´s hemsydda spårsele men nu när vi spårar kommer jag ihåg varför jag sydde en nomisele till Alice, linan hamnar titt som tätt mellan bakbenen. Inez hittar pinnarna och stannar vid dom, när jag säger "Apport!" lyfter hon upp dom och ger mig.  Första vinkeln är klockren utan tvekan och hon spårar fint, hittar pinnen och gör samma procedur med den. Nästa vinkel tar hon först lika bra som den förra men gör därefter en lov och hittar till slut rätt. Apporten på sista sträckan hittar hon också. Det var värre med slutpinnen, hon letar och letar, känner den i vinden men kan inte lokalisera den och när hon så till slut hittar den blir matten så här glad. Riktigt nöjd med skithönans prestation är jag faktiskt med tanke på hur länge sedan det är vi spårade och den kraftiga vinden. 12/5 Lydnad. I dag tränade vi på skjutbanan eftersom det var agilitytävling på klubben. Skjutbanan är ett perfekt ställe att träna hund på, lugnt och stilla. Vi fortsatte med rutan som vi började med förra gången, Inez kom minsann ihåg att man skulle dutta på pinnen. Jag provade också att skicka henne från ett väldigt kort avstånd, lite tveksamt men hon gjorde vad hon skulle. Jag får nog gå väldigt långsamt fram men vi har ju tiden för oss. Konerna plockades undan och jag utförde framförgåendet på samma sätt, lite fundersam var jag om hon skulle fatta skillnaden mellan rutan och det momentet men man har ju annat kommando plus att man får visa med handen när man skickar mot rutan. I dag klarade Inez fint att gå fritt följ utan att jag hade handen uppe vid bröstet, vi höll inte på så länge, jag ville inte att hon skulle tappa koncentrationen. Jag har lärt henne att hålla apportbocken, nu ska vi ha in att hon inte tar den förrän kommandot kommer, lite förbryllad är hon allt men det kommer säkert att fungera. Jag måste säga att Inez var ganska duktig i dag, korta pass så hon orkar koncentrera sig är nog det bästa för fröken virrpanna för tillfället. Många hormoner far genom kroppen på henne och att lyssna till matte hör väl inte till det viktigaste just nu. Det är svårt att inte bli arg men det gick i alla fall mycket bättre än sist. Hur mycket som fastnar i Inezskallen vet jag inte men något borde gå in tycker jag. 9/5 Lydnad på klubben. Efter ett lååååångt uppehåll var det dags att träna lite igen. Att skicka hunden till rutan kommer inte förrän i tvåan men det tar säkert sin lilla tid att få in och eftersom vi hade preparerat planen för de stora ville vi börja lite smått med de små. Gullis kom på att prova med targetsticka i mitten på rutan och här försöker jag få Inez att dutta på pinnen, när hon gör det klickar jag och belönar med godis. Efter flera försök med en massa nosande i backen och en hund som inte riktigt tog uppgiften på allvar lyckades hon i alla fall några gånger. Jag måste nog träna mer på det för när jag sedan provade att skicka henne till rutan hade hon glömt bort vad jag ville. Targetstickan användes också vid framförgåendet, samma här, när jag tog avstånd hade hon glömt pinnen. Hon är nog lite dum Inezhönan, men det är bara att ligga i. Linförigheten var väl inte strålande men vi har ju som sagt inte tränat på ett tag. Jag blir så arg på henne ibland eftersom hon är så "nellad" på godis, låser sig fullständigt på min hand om jag råkar ha något i den. Inkallningen var väl det enda som fungerade bra i dag, jag hade tagit långt avstånd och tempot var perfekt. Inez gör som alla mina andra hoffar... använder mig som stoppkloss när hon ska stanna och vända. Efter en budföring till Gullis, som ballade ur alldeles, fick Inez inte göra mer, matten var hungrig och grinig. Någon vidare klass på dagens träning vill jag inte påstå att det var men inspirationen kanske kommer vad det lider. 29/5 Lydnad på klubben. Vi fortsätter traggla med targetpinnen, Inez är lite disträ men om jag inte tar för stort avstånd hittar hon rätt. Lite svårt att skicka med handtecken, hon tror att jag har godis i handen och låser sig på den. Lite fritt följ som gick bra, ställande och läggande inget att orda om hon är kvar på samma nivå. Att hoppa på kommando gick bra i dag, Inez är som en gummiboll, hon studsar rakt upp, hon satte sig fint på andra sidan efter mina direktiv och hoppade därefter tillbaka. Tendens att hamna snett på andra sidan hindret har hon precis som sin mor. Får nog flytta hindret åt den här damen med. Någon större energi låg det inte i träningen, både matten och hundarna tyckte det var varmt... mest matten tror jag faktiskt. 25/5 Lydnad på klubben. Ett träningspass tillsammans med Gullis och lejonen, Inez var på hugget och gjorde riktigt bra ifrån sig. Att springa till rutan mot en targetpinne går riktigt bra, jag tar fortfarande inte så långt avstånd, hon är lite disträ och glömmer bort vad hon skulle göra om det dröjer för länge. Riktigt nöjd med linförigheten och kontakten, fortfarande får jag hjälpa henne ibland vid halterna men det går bättre och bättre. Framförgående med hjälp av två bollar som jag hade till Zsa-Zsa fungerar även på Inez. Läggandet går inte bra, jag har fastnat med det momentet. Tipset jag fick på lägret fungerar inte så jag får fortsätta att traggla som tidigare. Riktigt duktig att hålla apportbocken har hon i alla fall blivit, även att inte ta den förrän kommandot kommer. Att lämna mig och hoppa på kommando är lite svårt, Inez sitter som ett frågetecken.  Kastar jag en boll hoppar hon men hon kan lika gärna gå bredvid. Det är något vi får jobba med. Ställandet måste jag stoppa henne med handen men hon står bra kvar tills jag ger henne lov att sätta sig. Det var varmt i dag och jag märkte att Inez blev trött även fast jag bara gjorde två moment i taget, fast skojigt tror jag fortfarande att hon tycker det är. 14/5 Fältspår. Ett vanligt appellspår med vänstervinklar och en extra pinne på sista sträckan. Inez är jätteladdad, går rakt ut men slår en lov för att känna att hon är rätt, vinden kommer framifrån och jag ser tydligt på henne när hon hittar spåret. Inez är en värdig arvtagare till Zsa-Zsa´s hemsydda spårsele men nu när vi spårar kommer jag ihåg varför jag sydde en nomisele till Alice, linan hamnar titt som tätt mellan bakbenen. Inez hittar pinnarna och stannar vid dom, när jag säger "Apport!" lyfter hon upp dom och ger mig.  Första vinkeln är klockren utan tvekan och hon spårar fint, hittar pinnen och gör samma procedur med den. Nästa vinkel tar hon först lika bra som den förra men gör därefter en lov och hittar till slut rätt. Apporten på sista sträckan hittar hon också. Det var värre med slutpinnen, hon letar och letar, känner den i vinden men kan inte lokalisera den och när hon så till slut hittar den blir matten så här glad. Riktigt nöjd med skithönans prestation är jag faktiskt med tanke på hur länge sedan det är vi spårade och den kraftiga vinden. 12/5 Lydnad. I dag tränade vi på skjutbanan eftersom det var agilitytävling på klubben. Skjutbanan är ett perfekt ställe att träna hund på, lugnt och stilla. Vi fortsatte med rutan som vi började med förra gången, Inez kom minsann ihåg att man skulle dutta på pinnen. Jag provade också att skicka henne från ett väldigt kort avstånd, lite tveksamt men hon gjorde vad hon skulle. Jag får nog gå väldigt långsamt fram men vi har ju tiden för oss. Konerna plockades undan och jag utförde framförgåendet på samma sätt, lite fundersam var jag om hon skulle fatta skillnaden mellan rutan och det momentet men man har ju annat kommando plus att man får visa med handen när man skickar mot rutan. I dag klarade Inez fint att gå fritt följ utan att jag hade handen uppe vid bröstet, vi höll inte på så länge, jag ville inte att hon skulle tappa koncentrationen. Jag har lärt henne att hålla apportbocken, nu ska vi ha in att hon inte tar den förrän kommandot kommer, lite förbryllad är hon allt men det kommer säkert att fungera. Jag måste säga att Inez var ganska duktig i dag, korta pass så hon orkar koncentrera sig är nog det bästa för fröken virrpanna för tillfället. Många hormoner far genom kroppen på henne och att lyssna till matte hör väl inte till det viktigaste just nu. Det är svårt att inte bli arg men det gick i alla fall mycket bättre än sist. Hur mycket som fastnar i Inezskallen vet jag inte men något borde gå in tycker jag. 9/5 Lydnad på klubben. Efter ett lååååångt uppehåll var det dags att träna lite igen. Att skicka hunden till rutan kommer inte förrän i tvåan men det tar säkert sin lilla tid att få in och eftersom vi hade preparerat planen för de stora ville vi börja lite smått med de små. Gullis kom på att prova med targetsticka i mitten på rutan och här försöker jag få Inez att dutta på pinnen, när hon gör det klickar jag och belönar med godis. Efter flera försök med en massa nosande i backen och en hund som inte riktigt tog uppgiften på allvar lyckades hon i alla fall några gånger. Jag måste nog träna mer på det för när jag sedan provade att skicka henne till rutan hade hon glömt bort vad jag ville. Targetstickan användes också vid framförgåendet, samma här, när jag tog avstånd hade hon glömt pinnen. Hon är nog lite dum Inezhönan, men det är bara att ligga i. Linförigheten var väl inte strålande men vi har ju som sagt inte tränat på ett tag. Jag blir så arg på henne ibland eftersom hon är så "nellad" på godis, låser sig fullständigt på min hand om jag råkar ha något i den. Inkallningen var väl det enda som fungerade bra i dag, jag hade tagit långt avstånd och tempot var perfekt. Inez gör som alla mina andra hoffar... använder mig som stoppkloss när hon ska stanna och vända. Efter en budföring till Gullis, som ballade ur alldeles, fick Inez inte göra mer, matten var hungrig och grinig. Någon vidare klass på dagens träning vill jag inte påstå att det var men inspirationen kanske kommer vad det lider.