|
Träning med Inez 2007 |
|
29/6
Hon är riktigt duktig på linförigheten, både i vändningar och halter, mer och mer hittar hon rätt position när vi stannar men det händer att jag får hjälpa henne fortfarande.
I dag provade vi rutan igen, hon kom ihåg
att matten ville att hon skulle dutta på pinnen i mitten. Det som gladde
mig var att hon inte nafsade efter min hand när jag dirigerade henne ut
i rutan som hon gjort tidigare. I dag gick det hur bra som helst att
peka.
Läggandet gick inte lika bra i dag som förra gången, jag var tvungen att
ge dubbelkommando.
På inkallningen tjyvade hon flera gånger, det är något matten inte gillar. Jag gjorde som när hon var liten... gick tillbaka och belönade för att hon satt kvar flera gånger innan hon fick kommandot att komma till mig.
Det var länge sedan jag gjorde
framförgåendet, i dag lade jag en godis på lilla stegen och skickade
henne emot. Har hon dragning går det hur bra som helst.
Självservering är perfekt tycker Inez.
Hon hoppar inte från min sida på mitt kommando, jag
måste ta ett steg mot hindret och visa med handen. Handen är tom men det
tror inte Inez på, hon studsar över som en gummiboll men över kommer hon
ju.
Tillbakahoppet var lite knepigare i dag,
hon gick fram och nosade på översta ribban flera gånger men bestämde sig
till slut för att hoppa över.
Hon är duktig att hålla i apportbocken, nu vet hon att om hon vill ha
godis så ska hon inte släppa förrän matten tar den ur hennes mun.
Avslutade med att kasta apportbocken och hon springer och hämtar den... matten jublar. Inez var varken bra eller dålig i dag, en del saker gick bättre och en del sämre men vad begär jag egentligen, så lite som vi tränat på sista tiden kan jag inte förvänta mig annat.
19/6
Linförigheten börjar bli riktigt bra, jag är noga med att inte traggla för länge så hon tröttnar, vill inte ha samma problem med henne som det blivit med Alice i det här momentet. Vid halterna hittar hon oftast positionen själv och svansen viftar glatt hela tiden.
Läggandet gör hon utan dubbelkommando, det
går inte fort men hon lägger sig. Jag sätter fram vänsterfoten som
hinder för att hon inte ska lägga sig på tvären framför mina fötter.
Inkallningen är bra, inget att orda om och ställandet går bättre och
bättre, hon nafsar efter min hand när jag stoppar henne, hon tror nog
att jag har godis i den.
Hoppet och apporteringen gick också riktigt bra, jag är så nöjd med min
lilla höna, hon tycker fortfarande att det är roligt med träningen.
14/6
Trots uppehållet gick linförigheten riktigt bra, positionen vid halterna får jag fortfarande hjälpa henne med ibland.
Läggandet varierar jag med dubbelkommando
och bara med rösten, sista gången gick det riktigt snabbt även fast jag
inte hade dubbelkommando.
Inkallningen var snabb utan tjyvande, ingången fortfarande lite halvdan
men den får vi nog till så småningom.
Ställandet har jag nog hastat iväg lite med, om jag
fortsätter att gå tar hon ett par steg men stannar jag kvar hos henne
tvärstannar hon. Får hålla på så ett tag så kanske det blir bra i
slutändan.
Hon håller apporten fint ett bra tag men
så fort jag närmar mig med handen för att ta den släpper hon, ska träna
att hålla i bocken en stund innan jag tar den.
Dristade mig till att kasta apportebocken och kommendera "Apport!", var
lite nyfiken om hon skulle hämta den och komma till mig. Det här har vi
inte gjort på jättelänge men måste ju tränas eftersom det ingår i
appellen.
Och visst hämtar hon den, lite fipplande
och tag i knotan men hon hämtade den.
Hoppa från mig, över hindret behöver hon
fortfarande lite hjälp med men hon hamnar på bra plats för att kunna
göra återhoppet...
Hoppa tillbaka är inga problem, jag kommenderar "Fot!" och ibland hamnar
hon rätt och ibland behöver hon hjälp.
Riktigt nöjd med lillhönan var jag i dag, hon tyckte det var roligt
vilket gör att matten också tycker det är skoj.
10/6
Inez fick sitt spår på fältet vi brukar rasta på, det utanför fönstret. Det blev slaget i veckan och i går samlades höet upp.
Hon startar bra och får genast fäste.
Pinnen markeras men hon lyfter inte upp den förrän matten ber om den,
att matten sen är sen att ta den innan den droppas till marken igen är
en helt annan sak.
Lite problem i vinklarna men hon jobbar själv fram
till rätt väg, alla pinnar markeras som den första.
Sista biten efter den sista lilla apporten
är jobbig, det är mycket varmt och jag märker att Inez är väldigt trött
men hon tar sig fram till slutapporten utan hjälp.
Naturligtvis får en duktig hund sin kattmatsbelöning. Mycket bra jobbat
i värmen trots lite småproblem i vinklarna. Duktig tjej! |
© Mona-Stina Hallin, Kennel HaMoSti