December-07

4/12
Efter några veckors dassigt väder blev det då äntligen solsken, solen var på sitt bästa humör och tinade strax upp nattens frost. Hönematten blev genast på bättre humör än mot för när det är gråväder.

Gullis och lejonen kom ut på förmiddagen och vi begav oss genast ner till det "allrasombästa" raststället.

Hönorna hade bråttom som vanligt, det enda som syns av dom är en hundrumpa nere vid stranden.

All denna yta att rusa på, nu hejdade vi dom lite eftersom Alice hittade en grisskalle att knapra på, matten fick dock bort henne ganska snart.

Det är bonden som äger fälten som lägger ut slaktrester, högt uppe i trädtopparna i skogen bakom husen huserar rara rovfåglar, bland annat Gladan men också en sällsynt slags hök och det är dom som ska ha griskadavrena, inte hönor och lejon.

Fast vad bryr sig lyckliga hönor om fågelbeståndet.

Ätran låg alldeles spegelblank, jag blir alldeles hänförd.

Fast den stilla lugna vattenytan rördes strax om ordentligt, Inez ser inte det vackra... vatten ska plaskas i.

Inte still en endaste sekund.

Det var fart och skutt även på en dräktig Alice, bäst att passa på så länge man kan.

Alla hundarna ville känna på vattnet, det var relativt lågt så de kunde vada en lång bit ut.

Den enda som tog en simtur var Inez, ingen av de andra tre lockades med.

Sen får hon syn på Sanni på stranden och får bråttom, hon måste kolla vad jätteharen har så skojigt med.

Vi går bort till vår ekdunge, här brukar vi sitta och ta en rökpaus under tiden hundarna roar sig själva. I dag satt vi inte, mossan var fuktig och att gå omkring med blöt byxbak känns inte bra... men rökte, det gjorde vi.

Riktig fart på bäcken som rinner ut i Ätran var det, porlandet lät exakt som på våren. Hade jag inte haft bättre vett så kunde man tro att det var mars eller april.

Svårt hade de att lämna trädet som innehöll en klöv förra veckan, den låg inte kvar, säkert någon fågel som tagit hand om den.

Sådana här dagar är jag glad över att finnas till.