April -08

30/4
Valborg, April månad är slut och nu har det blivit riktig vår. I dag låter jag bilderna tala för sig själv.

Det är härligt med vår!

22/4
I dag for vi till Ringsegård igen, härligt väder med stålande sol och det var premiär för västen, vinterjackan har hängts in i garderoben.

Äntligen fick jag den på bild, den skygga strandskatan som gick och petade i den uppspolade tången.

Ganska snart lyfte den, fyra hundar som kommer rusande kan ju skrämma vem som helst.

Vattnet lockar. För en gång skull såg vi en farkost långt ute.

Alice och Inez busar... när dom inte rullar sig i sanden förstås.

Stora härliga ytor att rusa på, för en gång skull hade vi hela stranden för oss själva.

Inez är glad hon gillar att vara här.

Finaste hundarna i hela världen.

Fasligt skojigt hade de i vattenbrynet.

Mor och dotter, för det mesta har de roligt tillsammans.

Att alla fyra hamnar på samma bild händer inte alltför ofta, visserligen bara rumporna men ändå.

Det stänker rejält.

En alldeles utmärkt födelsedag har det varit. 

16/4
Strålande solsken i morse, vem tusan vill tvätta bilen? Inte jag i alla fall så jag ringde Gullis och hon lovade komma ut.

Förberedde vår gemensamma middag och därefter gick jag ut med kameran. I vårt päronträd sitter fåglarna, jag tror att det är starar, (rätta mig gärna om jag har fel). De samlar bovirke för fullt, de hämtar ulltussar från Vivi och tappar en hel del i min trädgård.

Hos Klas finns redan flera kalvar, de började komma redan i februari eftersom Klas tyckte att det var så synd om tjuren att han skulle stå ensam inomhus, därför fick han träffa sitt harem lite väl tidigt i höstas.

Mamma ko ställer sig beskyddande hos sin kalv när jag kommer nära. Jag ser att det inte bara är hoffar och lejon som är smutsiga om fötter och ben.

I min trädgård börjar äntligen Bellisen slå ut, än så länge bara dessa två.

När Gullis kommit löser vi som vanligt korsord en stund innan vi beger oss ut med fyrklövern. I dag tänkte vi låta de stackars kanadagässen få ruva i fred.

Vi åkte upp till Gällsjön, sjön var alldeles stilla, bara detta fågelpar krusade ytan. Vad det är för fågel vet jag inte men det är i alla fall varken gräsänder eller kanadagäss.

Vi går längs med vägen och ser bara glada hundrumpor.

Det finns mycket konstigt i naturen.

Vägen går uppför längsmed ett kalhygge, hönorna rusar.

Elli tar det lite lugnare, stannar upp och filosoferar lite ibland.

Alice har det lite trassligt bland riset ute på hygget.

Små avsnitt av fina bokskogar ser vi från vägen.

Det går uppför hela tiden och mattarna tar det lugnt, det gör inte dessa två, alla hundar försvinner i förväg, det är bara Elli som går med oss.

Full aktivitet i myrstackarna.

På ett träd hänger detta, någon har skurat i skogen och glömt putsmedlet.

Nästan uppe på toppen stod en husvagn, säkert "timmermännens" fikastuga, tack och lov fanns det inget folk där, vi var helt själva i skogen i dag.

Fortfarande går vägen uppåt men det börjar bli ljusare, vi är nog snart uppe.

Vägen slutade i en vändplan, här sätter vi oss och tar en rökpaus.

Ganska trötta men glada hoffehönor.

Omgivningarna undersöks noga under tiden Gullis och jag pausar.

Tillbakavägen gick av förklarliga skäl mycket lättare, där nere ligger Gällsjön.

Hundarna tog ett välbehövligt rent bad, de hade plaskat i rejäla dyngpölar i skogen och luktade sunk.

God middag, mera korsord och en sista sväng över Klas fält innan Gullis for hem, mina hönor var mycket nöjda med dagen och vilade i på var sin favoritplats.

Vid sextiden for jag till Ullareds BK och körde igenom mina hundar, det gick mycket bättre än försöket jag gjorde i går.

På appellplanen i Ullared växer massor av Bellis.

Jag är ingen älskare av rosa men den här tycker jag är finast av dom alla... jag vill också ha Tusenskönor i min gräsmatta.

Såna här dagar vill jag ha fler av, värken känns betydligt lättare att bära när solen skiner och man får umgås med goda vänner.

3/4
En sväng ner till "allrasombästa" stället nere vid Ätran. Sist vi var här pulsade vi i djupsnö det behövde vi inte i dag. Ingen sol, ingen vind men lite disigt, faktiskt riktigt skönt.

Kanadagässen flydde ut i vattnet när vi kom men höll sig riktigt nära kanten. Inez gav sig ut på en lång simtur, nästan ända ut till ön mitt i Ätran.

Det är häftigt när gässen springer på vattnet.

Inez tålde inte att dom var för nära, hon ger sig ut på jakt igen.

Det blev genast lite teamwork av det hela även om Alice inte lägger ner någon större energi i jakten.

När man gett upp jakten kan man springa på stranden.

Alice är pigg och glad.

Här kommer en piggelin till, det var länge sedan jag såg Elli ha sådan energi.

En del tog vattenvägen till vår ekdunge.

Och gässen följde efter... skrikande som tusan.

Nu tände Elli till, det var väl ett jäkla gapande tyckte hon. De små hänger gärna på.

Fast dom har nog skojigast när de jagar varandra. Inez är inte alls lika smidig i vattnet som Sanni.

Dom här tycker nog att vi kan gå hem igen.

Spegelblankt.

Nä, jag har inte riktat kameran mot himlen utan mot vattenytan. Det är inte solen som syns mellan grenarna, det är stenar i botten vid strandkanten.

Herr kanadagås blev glad när vi vände hem igen.