Det här skulle jag börjat med för länge sedan för att få in hoppet bättre, Alice ska stampa med foten på en musmatta, att dutta med nosen på en targetpinne har hon fått in, lite värre med det nya.

Alice tror att den ska apporteras men så är inte fallet, matten tar musmattan och lägger den på marken.

Av en ren tillfällighet stampar hon på targeten och matten klickar, om hunden begriper varför vete tusan. Vi har gjort det här några gånger hemma men det verkar inte gå framåt.

Jag försöker få Alice att fundera lite själv, väntar ut henne liksom. Alice viftar på svansen och tror att hon ska få köttbulle.

Allt möjligt provar hon, hon sätter sig, lägger sig...

...till och med gör en lekinvit och skallar, men något godis kommer inte.

Till slut hamnar tassen på musmatten och matten klickar, men här gör matten fel... Alicehunden ska komma fram och hämta belöningen. Mycket att tänka på.

Lasse förklarade också varför Alice alltid vrider sig åt höger på uthoppet, det sitter i sedan hoppet i gamla ettan där hon ska söka ögonkontakt direkt hon kommit över hindret. Naturligtvis! Att jag inte kunnat räkna ut det själv.

För att få bort den vridningen rådde Lasse mig att springa med henne i hoppet...

Lite svårt har matten att hänga med. 

Alice är tvungen att vända ett varv för att få sin belöning.

Belöningen kommer inte ännu, matten springer minst tio meter från hindret först för att få ut henne på bra avstånd.

Jag började med hoppet eftersom godisburken låg på planen efter att jag tränat med Inez, den syns en bit bakom Alice. Jag tänkte bara göra uthoppet men Alice brydde sig inte om burken så jag sa sitt och hon hamnade på perfekt plats, återhoppet inget problem alls. Jag berömde och skickade henne till Gullis eftersom jag tyckte hon gjorde det bra, Gullis var av annan åsikt, jag hade varit tvungen att kommendera två gånger innan hon hoppade. Hon har rätt förstås, jag måste lära mig belöna rätt.

Framförgåendet började inte bra så jag vevade in henne och startade om, första sträckan fick jag ge jättemånga kommandon och jag berömde verbalt varje gång hon gick ut framför mig men då vänder hon sig om och väntar på godis. Det ska jobbas bort, hon måste lära sig ta ett litet bra utan att förvänta sig godis. Andra sträckan gick perfekt så jag vände och försökte första sträckan en gång till, den gick värre än första försöket. Att det ska vara så jäkla svårt åt båda hållen. Ingen belöning, jag bara klappade om henne.

Det fria följet gick riktigt bra, bra kontakt och fina svängar, Gullis berättade dock att hon hade en liten tendens att huka på en raksträcka. Lite telepatiskt faktiskt eftersom jag hade en tanke att göra läggande, jag gör säkerligen något med kroppen som får Alice att förbereda sig på ett läggande.

Inkallningen med ställande var alldeles perfekt, jag gjorde hela momentet och hon fick springa till Gullis och hämta belöning. Visserligen använder jag både hand och röst vid kommenderingen men den får jag jobba bort senare, jag har gott om tid på mig, vi är inte färdig med tvåans moment på långa vägar.

På apporteringen uteblev belöningen helt, jag var tvungen att kommendera två gånger och när hon väl sprang ut lade hon sig ner och lekte med apporten. Andra försöket gick hon visserligen ut men tuggade och bollade med bocken. Så har hon aldrig gjort förr, det är något jag inte tänker belöna.

Krypet var ganska bra, jag fick tillfälle att stoppa henne när hon var på väg att resa sig, en fast hand i nacken precis när hon var på väg upp. Därefter fortsatte jag en bit till då hon kröp bra och låg också kvar tills hon fick sätta sig upp. Bra.

Rutan provade vi också med en godisburk i rutan, första skicket gick bra men hon vet fortfarande inte vad hon ska göra i rutan. Hon tvärstannar när jag ropar "Stå!, går inte ens fram till burken. Andra gången hamnade en tass utanför men hon fick sin belöning i alla fall.

Fjärren tragglar vi på med, inget framsteg där inte, jag ser på bilden att hon bara halvsitter... slö som tusan, hon vet ju att hon strax ska lägga sig igen.

Vissa moment bra och vissa sämre, man kanske ska ha i åtanke att vilken dag som helst börjar hon löpa.

Framförgåendet, Alice vet vad hon ska göra och går ut bra på mitt kommando, problemet är att jag vill att hon ska gå långt. Efter ett tag sackar tempot och hon doppar nosen, när jag då ger ett nytt kommando fortsätter hon. Ett annat problem är att om jag ger beröm verbalt för att hon gör som jag ber, vänder hon genast på sig för att få godis. Måste träna på att hon ska fortsätta med det rätta trots att jag berömmer. Mycket att tänka på.

Det fria följet var alldeles utmärkt i dag, visserligen inte så långa sträckor men hon var fullständigt med på noterna utan tendens att huka sig för att invänta läggandet.

Krypet gjorde hon bra men jag blir så jäkla arg när hon sätter sig upp innan jag sagt till. Får jobba på det.

Fjärren var som vanligt, började på lite längre avstånd men fick gå fram då hon på sättandet fuskade och stannade halvvägs. Hon kanske inte tyckte det var någon idé att sätta sig... hon vet ju att läggandet kommer strax.

Pigg var hon i alla fall, min sothöna men jag var bara riktigt nöjd med det fria följet. Jag ändrar så mycket från gång till gång när vi tränar så hon blir förvirrad och inte vet vad hon ska göra, det är nog mest matten som ska skärpa sig.

Alice väntar på kommandot.

En riktig rivstart, hon vet exakt vad hon ska göra.

Bakom trädet hon precis springer förbi ligger en liten tygsak, hon känner den inte utan rusar förbi.

Hon genar snett över rutan och hämtar det som är i motsatta hörnet.

Matten belönar och Alicen väntar åter på kommandot.

Den här gången blir det ett perfekt rakt skick och hon hittar det som ligger i översta högra hörnet.

Vid tredje skicket går hon återigen förbi den lilla tygsaken och tar upp en annan lädermojäng.

Jag börjar med att leka med en tygfresbee med Alice, jag tänker ha den som dragning i rutan.

Visst springer hon till rutan men duttar på alla koner, matten säger nej och när hon ställer sig mitt i rutan kommer knäppet. Hon måste fatta att hon inte ska peta på konerna.

Framförgåendet tycker jag gick ganska bra, bättre än sist i alla fall. När nosen gick ner i backen korrigerade jag, jag trodde att det bara var två gånger men Gullis sa att det var fem.    Jag får väl lita på hennes ord.

Andra sträckan gick mycket bättre, men så gick vi mot Gullis där hon satt och fotograferade, perfekt dragning för godisråttan.

Krypet koncentrerade jag mig på att sträcka på ryggen och titta rakt fram, Alicen kryper jättefint...

... tills hon smyger upp eller helt enkelt stannar när matten inte ser.    Sådana här dumheter måste jag få bort, det är jag som ska bestämma när momentet är klart.

Inkallning med ställande gjorde hon riktigt bra, jag använde fresbeen som belöning men nu är jag ju ingen hejare på att kasta... den kom inte bakom henne utan framför. Egentligen behöver jag inte kasta någon belöning men man ska ju variera träningen, nästa gång får jag prova med något tyngre att kasta.

Fjärrdirigeringen gick som den brukar, långsamt läggande och första sättandet fick jag ge dubbelkommando men när hon så satte sig var det jättebra.

Apporteringen belönade jag att hon satt kvar läääänge utan att tjyva men själva hämtandet och återgången var långsam så där uteblev belöningen.

Jag var tveksam om jag skulle göra något uppletande, det var länge sedan vi gjorde det och vi hade inga be-håar med oss och jag var rädd att bli arg på henne om hon inte utförde det som hon ska. Till sist bestämde jag mig för att prova, två föremål ligger ute.

Alice springer ut och duttar på konerna vi använder i hörnen men så hittar hon en av de nya pipleksakerna och kommer in med.

Andra skicket är hon på konerna flera gånger och matten lägger in ett "Nej!", Alice fortsätter leta länge men hittar inte den andra pipisen. Till slut ger jag mig ut i rutan och hjälper henne, när hon hittar den springer jag ut till basen och tar emot henne.

Jag är glad att jag provade, jag blev varken arg eller irriterad och i morgon ska vi göra om det på klubben med andra föremål och be-hå. Vi måste köra det här oftare så det inte glöms bort.